Konsekvenser av för mycket ryggliggande
Nyfödda barn rekommenderas idag att sova på rygg, eftersom ryggläget tydligt har minskat förekomsten av plötslig spädbarnsdöd. Det är glädjande och positivt. Föräldrar får information om att barn ska ligga på mage under vaken tid, men ibland är råden vaga, och de talar inte om VARFÖR barnet ska ligga på mage och inte NÄR de ska börja. I studier från USA och Canada visas att mer än 25% av föräldrar är så rädda för plötslig spädbarnsdöd att de inte lägger barnet på mage trots att de vet att de borde göra det. Ett nytt inaktivitets problem har uppstått där helt friska barn förvärvar motoriska svårigheter redan under nyföddhetsperioden. Barnen är för passiva och när barnen är passiva för länge riskerar man utvecklingsproblem och brist på stimulans av grundfunktioner som ska ske vid en viss tidpunkt.
Vi vet sedan tidigare att det finns ett “fönster i tiden” när den nyföddes ögonmuskler ska komma igång och ögonen ska sluta att skela. Om skelning fortsätter högre upp i åldrarna kan barnet få en synnedsättning som beror på att syncentrat i hjärnan inte utvecklats vid rätt tidpunkt. Vi vet inte säkert om eller hur olika delar av rörelseutvecklingen påverkas av ryggläget, t.ex. hur programmering av balansorganen påverkas vid brist på huvud lyft, hur utveckling av handfunktion påverkas av att händerna inte belastas mot golvet, eller hur utveckling av sammansatta benrörelser och muskelstyrka påverkas när det nyfödda barnet inte gör krälrörelser. Dock visar forskningen att barnets sammanlagda utveckling påverkas negativt av passivisering under nyföddhetsperioden. I Sverige finns begränsad forskning om konsekvensanalyser av hur ryggläget påverkar motoriska grundfunktioner och hela barnets utveckling. I länder som Holland, Kanada och USA har man tydligare åtgärder och följer vilka följdeffekter som uppstår till följd av att barn sover på rygg och har minskad tid i magläge.
Skallasymmetri
Nästan hälften av svenska spädbarn har idag en asymmetrisk skallform vilket påverkar nackfunktion och också hela kroppens motorik. Ibland har barnet en symmetrisk men toppig form då det legat mycket på rygg utan att titta åt ena sidan. Ett nyfött barn har ett proportionerligt sätt större huvud än en vuxen. Barnet har legat böjt i livmodern och saknar full rörlighet i vissa leder. När barnet ligger på rygg på en platt yta är huvudet stort och hela kroppen instabil och huvudet ramlar ofta åt ett håll. Det är svårt för barnet att föra tillbaka huvudet till motsatt sida då det blir tungt och saknar stödet av en kudde. Eftersom skallbenen inte är slutna leder den ensidiga belastningen till att ena sidan av skallen blir platt och att öra och panna på platta sidan blir framskjutna i förhållande till motsatt sida. Skallformen blir asymmetrisk. Nackmuskulaturen på ena sidan aktiveras medan den andra sidans muskler inte triggas igång och leder till svaghet.
En skallasymmetri ska helst förebyggas och annars tidigt behandlas genom att barnet ligger och belastar den “runda” sidan av huvudet genom positionering. Skallasymmetrin går tillbaka vid mekanisk belastning av icke-platta sidan. Om barnet fortsätter att belasta enbart en sida kommer skallasymmetrin att öka. En barnfysioterapeut kan bedöma och följa en skallasymmetri och guida föräldrar till att barnet får en god skallform.
Bilder: Assymetrisk skallform, så kallad Plagiocephaly.
Nacken
I ett barns utveckling bör det första man lär sig vara att hålla huvudet rakt och ögonen i horisontalplanet. Det sker genom att receptorer i nacken, ögat och örats balansorgan synkroniseras. I magläge lyfter barnet huvudet från sida till sida, ögonen rör sig före nacken och lyftet aktiverar båggångarna i örat. Barnet lär sig vrida på huvudet åt höger och vänster och får en stor både passiv och aktiv rörlighet i nacken. Barnet belastar kinder och händer, gör tyngdöverföringar, utvecklar förmågan att aktivera nackmuskler och påbörjar utveckling av öga-hand koordination. Ganska snart kan barnet hålla huvudet rakt och blicka framåt. När barn enbart ligger på rygg sker inget av detta och de blir svaga och lutar huvudet. Ena sidan av nacken är stark och den andra är svag eller inaktiv – barnet “hittar inte” hur det ska göra för att komma igång och aktivera nackmuskeln. Detta liknar inaktivering av ögonmuskler som inte slutar att skela. Barn som skelar behöver uppgifter för att komma igång med ögats muskler. Detsamma gäller nacken och det är bra att komma igång under barnets första levnadsmånad. Barnet ska vid 2-3 månaders ålder ha utvecklat “optisk balansreaktion” (se filmsnutt 2 ) det är en samordning av ögat och nacken som gör att barnet håller upp huvudet och ögonen även om kroppen lutar. Ibland dröjer föräldrar med att lägga barnet på mage tills det är 3 månader. När det plötsligt läggs på mage och inte orkar lyfta huvudet protesterar det ofta och börjar gråta. Föräldrar kan då tycka synd om barnet och tro att något är fel, och tar därför upp barnet. Ofta placeras barnet i gåstol, annan stol eller vagn. Det är vanligt att barnet saknar optisk balansreaktion på ena sidan av nacken och håller huvudet lutat åt ett håll. Ett barn som är starkt och kapabelt blir ofta ett nöjt och glatt barn. Ett barn som är svagt blir frustrerad och ledsen. Det fysiska välbefinnandet har en koppling till psykisk hälsa redan under spädbarnstiden.
Vid normal motorisk utveckling kan man förvänta dig att
- Att barnet kan lyfta huvudet från sida till sida i magläge redan under den nyföddhetsperioden
- Vid 2-3 månaders ålder ska barnet ha utvecklat optisk balansreaktion
- Vid 3 månader ska barn kunna ligga på mage, lyfta huvudet och växla mellan underarms- och handstöd.
- Mellan 3 och 6 månader ska barn röra sig runt sin egen axel åt sidan
- Under tredje kvartalet lär sig barn att krypa eller ta sig fram.
Erfarna fysioterapeuter ser i klinisk verksamhet en bild som förut var mindre vanligt förekommande. Den visar brist på arm- och handstyrka, svaghet i rygg och nacke, påverkan på balans och försenad motorisk utveckling. Barnet håller ibland huvudet lutat åt ena sidan också efter gångdebut. Ofta har barnen gått i gåstolar, suttit med runda ryggar på bakåtlutade sitsar vilket omöjliggjort att hålla rygg och nacke rak.
Kunskap och insatser behövs för att motverka både skallasymmetrier och sen aktivering av nacken samt passivisering och försämring av spädbarns utveckling. Råd om nackträning behöver bli tydligare och påbörjas redan i nyföddhetsperioden.
För dig som vill läsa mer finns här en referenslista som kan vara en början men som inte gör anspråk på att vara fullständig.
